Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny antologi om arbetarlitteratur då och nu

Nyhet: 2016-12-13

Hur har arbetarlitteratur tagits emot genom åren, varför har arbetarlitteraturens kvinnor försökt att kväsa sin sexualitet, och vad präglar dagens arbetarlitteratur? Det är frågor som tas upp i en ny antologi från Göteborgs universitet.

Arbetarlitteratur – många tänker på första hälften av 1900-talet, kroppsarbete, statarlängor, Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson, långa, smutsiga och ofta farliga arbetsdagar. Men arbetarlitteraturen är stark även i dag, den ser bara annorlunda ut.

– Hur man närmare definierar arbetarlitteratur – litteratur som på något sätt tar upp arbetare som motiv – är alltid ett problem. Det har tillkommit så många nya typer av arbeten nu utöver kroppsarbete, låglönearbeten utan status eller makt. Det handlar då inte längre om produktion av saker utan om produktion av tjänster: vård, omsorg, städning. Särskilt problematiska är bemanningsarbetena, med korttidsanställningar utan möjlighet att organisera sig, säger Beata Agrell, professor emerita i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Ideologiskt laddad

Hbeata agrellon är en av fyra redaktörer för den nya antologin ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur. Boken tar upp centrala frågeställningar inom forskningen om arbetarlitteratur, framförallt vad som har ansetts känneteckna arbetarlitteratur vid olika tidpunkter.

– Arbetarlitteratur är ofta ideologiskt laddad och har ett pragmatiskt syfte, att till exempel väcka engagemang, mana till handling, skapa upprördhet. Men texterna är också litterärt och konstnärligt intressanta, med många olika perspektiv och gestaltningsprinciper, säger Beata Agrell.

Arbetarlitteraturens status har varierat

I boken bidrar hon själv med ett kapitel om religionens roll i svensk arbetarskildring vid förra sekelskiftet. En annan forskare, Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola, skriver om hur arbetarlitteraturens status i Sverige har varierat kraftigt genom åren. Efter att ha slagit igenom på 1930- och 1940-talet fick den på 1980-talet mycket låg status, medan dagens arbetarlitteratur – med författare som Susanna Alakoski, Åsa Linderborg och Kristian Lundberg – har lyfts upp, välkomnats in i det litterära finrummet och prisats.

Marbetarlitteraturen Magnus Nilsson pekar också på två samtida fenomen som inte har fått den uppmärksamhet de förtjänar – trots att de skulle kunna räknas som arbetarlitteratur. Det första är ”arbetarlitteratur utanför parnassen”, utanför de stora förlagen: poetry slam-scenen, bloggar, uppläsningar inom arbetarrörelsen, det andra är tecknade serier. Han menar att det går att upptäcka mycket om man lyfter blicken från den traditionella skönlitteraturen.

Sexualitet, klass och kön

Bibi Jonsson, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, skriver om sexualitet, klass och kön utifrån texter av Moa Martinson och Elsie Johansson. Bibi Jonsson visar hur de kvinnliga romanfigurerna tar avstånd från sin sexualitet, de betraktar den som något smutsigt och skamligt som kan få katastrofala konsekvenser.

Att vara respektabel anses viktigare än att bejaka sin sexualitet, därför kväser arbetarkvinnan även i litteraturen sin lust och ägnar sig i stället åt annat: att hålla hemmet skinande rent, att se efter sina barn och sin man.

– Arbetarkvinnans sexualitet var en mycket känslig sak. Arbetarkvinnan var ju den som höll ihop familjen och skulle hindra maken från att supa för mycket. De här arbetarhustrurna hade verkligen dubbla roller, de var ju inga hemmafruar utan hade normalt sett dubbelarbete, säger Beata Agrell.

 

”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur ges ut av LIR.skrifter vid Göteborgs universitet och vänder sig till både forskare och en intresserad allmänhet. Citatet i titeln kommer från Kristian Lundbergs prisade Yarden från 2009, som skildrar arbetare i bemanningsföretag, och antyder en historisk förskjutning från kollektiva till mer individuella perspektiv.

Redaktörer: Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm och Magnus Gustafson, samtliga vid Göteborgs universitet.

Medverkande skribenter: Beata Agrell, Christer Ekholm, Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman.

Bokens texter härrör ur en konferens om nordisk arbetarlitteratur som hölls vid Göteborgs universitet år 2015, arrangerad av Nätverk för nordisk arbetarlitteratur.

Här finns boken som nedladdningsbar PDF.

Kontakt:
Beata Agrell, professor emerita i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, beata.agrell@lit.gu.se, telefon 031-13 18 42 eller 072-188 18 80.

Bilden på Beata Agrell är tagen av Ulf Janson.

Målningen på bokens framsida heter Proletarinnen (1900) och är skapad av Hans Baluschek.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Nyheter

  • Transnationellt miljöansvar: Drabbade i Chile stämmer gruvjätten Boliden

    [2017-09-22] Vad händer när ett misstänkt brott, som utförts i Chile, tas upp i en domstol i Skellefteå? Om några veckor startar tingsrättsförhandlingarna, på ena sidan gruvbolaget Boliden, på den andra omkring 800 boende i den chilenska byn Arica. Linda Soneryd och hennes chilenska kollega skall följa vad som händer i domstolen.

  • Internationell konferens om immigration och arbetsmarknad i Göteborg

    [2017-09-21] Den 17 november kommer EU-toppchefer att hålla möte i Göteborg. Det handlar om att främja rättvisa jobb och skapa tillväxt. Samma vecka ordnar Göteborgs universitet och Chalmers en konferens på temat immigration och arbetsmarknad, med bland annat företrädare från EU-kommissionen.

  • Den kristna traditionens betydelse i vår samtid och framtid

    [2017-09-20] Vad kan religionen tillföra i diskussionen om framtidens samhälle? I en religionsvetenskaplig avhandling drivs tesen att det i de religiösa traditionerna finns erfarenheter som behövs i ett samtal om hur vi kan leva i tillsammans i framtiden.

  • Barns skolgång och framtidsutsikter villkoras under asylprocessen

    [2017-09-20] I en osäker livssituation kan skolan utgöra en fast och trygg plats för asylsökande barn. Särskilt central är lärarens roll för hur barnen tas emot i skolan och för de förutsättningar som skapas för barnen i skolvardagen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  • Otydliga kompetenskrav och arbetstider för vikarierande ambulansförare

    [2017-09-19] Det återstår brister inom svensk ambulanssjukvård i arbetet med såväl nollvisionen som arbetsmiljö. Det visar en ny forskningsrapport om förarkompetens och trafiksäkerhet vid anställning av sommarvikarierande förare inom ambulanssjukvården.

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?