Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stora summor pengar förskingras varje år som en följd av spelberoende

Nyhet: 2016-11-22

Fall av förskingring på arbetsplatsen för att finansiera ett spelberoende uppmärksammas i svenska tidningar i genomsnitt en gång per månad. En ny studie visar att det finns ett stort mörkertal där antalet personer med spelberoende som begår förskingring på arbetsplatsen troligen är tio gånger högre än vad man skulle kunna tro utifrån medierapporter. Studien visar också att spelrelaterad förskingring förekommer på alla typer av arbetsplatser där anställda har tillgång till pengar.

- Personer med spelberoende behöver ständigt hitta sätt för att finansiera sitt spelande och hantera situationer när de spelat bort pengar som behövs för nödvändiga utgifter. Att ta privatlån eller sälja personliga tillhörigheter kan ses som en lösning, men vissa ser ingen annan utväg än att ”låna” pengar på arbetsplatsen. När de vinner ska de betala tillbaka, tänker de. Men när spelförlusterna fortsätter, blir ”lånen” snart till förskingring. Det är inte ovanligt att förskingringen omfattar miljontals kronor och att brottligheten pågår under flera års tid. Befattning och yrke påverkar omfattningen av förskingringen och hur länge den pågår innan den upptäcks, säger Per Binde.

Han har analyserat artiklar publicerade under en femårsperiod i svenska tidningar. I studien ingick också intervjuer med terapeuter som möter personer med spelmissbruk och personer som själva haft spelproblem och förskingrat på sin arbetsplats. Säkerhetsansvariga inom bankväsendet och personer som arbetar med drogförebyggande på arbetsplatser har också intervjuats.

- Det typiska fallet är en till synes helt vanlig anställd som har en förtroendeposition. Personen utvecklar ett spelberoende som döljs för familj och arbetskamrater. En ond cirkel bildas av spel, spelförluster och stöld av pengar från arbetsplatsen. Den spelberoende känner stor skam men kan inte förmå sig att sluta spela. Hoppet om en storvinst som ska ställa allt tillrätta kan finnas kvar länge. När spelberoendet och brottsligheten till slut avslöjas kommer det ofta som en fullständig överraskning och chock för alla i omgivningen. 

Studien visar att företag, myndigheter och organisationer kan förlora stora summor genom spelrelaterad förskingring. Den spelberoende drabbas själv hårt när karriären slås i spillror. Ofta ska stora summor betalas tillbaka till arbetsgivaren. När brottet är grovt är straffet fängelse.

- Eftersom skadeverkningarna är stå stora bör de förebyggande åtgärderna förstärkas. Studien har ställt samman kunskap och erfarenheter om hur det kan gå till, även när det gäller andra spelrelaterade skadeverkningar, som till exempel ökad frånvaro och försämrad arbetsprestation. Arbetsplatsens drogpolicy bör omfatta också spel om pengar. Vaksamhet och kontroll kan förbättras om man vet vad man ska vara uppmärksam på. När det visar sig att en anställd har spelproblem gäller det att hantera situationen på rätt sätt, säger Per Binde.

Fakta om studien

Resultat från studien om spelrelaterad förskingring presenteras i tre akademiska artiklar som publicerats under hösten. Den första artikeln beskriver fenomenets karaktär, den andra dess omfattning, och den tredje handlar om förebyggande åtgärder. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via internet.

Binde, Per. (2016). Gambling-related embezzlement in the workplace: A qualitative study. International Gambling Studies, Advance online publication.

Binde, Per. (2016). Gambling-related employee embezzlement: A study of Swedish newspaper reports. Journal of Gambling Issues, Advance online publication.

Binde, Per. (2016). Preventing and responding to gambling-related harm and crime in the workplace. Nordic studies on alcohol and drugs, 33(3), 247–266.

För mer information kontakta Per Binde vid institutionen för globala studier:
per.binde@globalstudies.gu.se
Tel: 031-786 4143

AV: Amie Almström

Artikeln publicerades först på: globalstudies.gu.se

Nyheter

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?