Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Buskar mer expansiva än träd

Nyhet: 2016-09-05

Buskar har större spridning i naturen och på jorden än träd. Nu finns en ny studie som förklarar varför buskarna är så framgångsrika globalt. Buskarnas många stammar är nyckeln till förståelsen. De ökar både tillväxten och överlevnaden jämfört med träd, enligt forskargruppen bakom studien.

Buskar med blommor och bär är populära i våra trädgårdar och parker, och i naturen har de en avsevärt större global utbredning än träd – de finns på minst 40 procent av jordens landyta, medan träd bara finns på 28 procent av landytan. Ändå har få försökt förstå busken som växtform.

Buskar har fördel av många stammar

Nu har Frank Götmark, Elin Götmark och Anna Jensen, forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers respektive Linnéuniversitetet, funnit goda skäl till varför buskar är så framgångsrika på jorden.

Forskarnas teoretiska modell visar att buskar, som ju är uppdelade på flera stammar än träd, har en större total tvärsnittsarea vid basen än träden (när de har samma vedvolym ovan mark).

Detta ger en tillväxtfördel för små buskar jämfört med små träd, eftersom buskarna snabbare kan transportera vatten och näring till blad, fotosyntes och tillväxt. Tillgängliga studier i naturen stödjer forskarnas modell.

Bildar fortare grenar och blad

Buskar har också större barkyta, där knoppar anläggs för att bilda grenar. De kan då snabbare bilda blad och krona, vilket ger en extra fördel i tillväxten jämfört med ett träd, som måste satsa på sin enda stam för höjdtillväxt.

Träd har andra fördelar istället, de blir stora och kan beskugga buskarna, enligt forskarna. Men buskarnas goda tillväxt och lägre höjd innebär att de kan blomma tidigare under uppväxten, sätta frö och snabbare sprida sig till nya platser.

Om en stam går av, så klarar sig busken bättre än trädet, som bara har en stam att förlita sig på. Att vara lågväxt innebär också fördelar i blåsiga, kalla och torra miljöer, vilket förklarar att buskar även är vanliga växtformer i ökenartade och arktiska miljöer.

Forskarnas studie finns publicerad i Frontiers in Plant Sciences.

Länk till publicerad studie>>

Kontakt:

Frank Götmark, professor i ekologi vid Göteborgs universitet, 031-786 36 50, 070-230 93 15, frank.gotmark@bioenv.gu.se
Elin Götmark, universitetslektor vid Matematiska Vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, 070-67 87 423, elin@chalmers.se

Foto:
Forsythia, med blommor. (Wikipedia, Creative Commons.)
Bildtext: Busken Forsythia, som pryder många trädgårdar i landet, har god nytta av sina många stammar.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Nyheter

  • Språkbarriärer kan hindra föräldrars delaktighet i neonatalvården

    [2019-06-24] Ett varmt leende och en omsorgsfull hand på axeln är inte nog för att överbrygga de språkbarriärer som kan uppstå mellan föräldrar och vårdpersonal inom neonatalvården när föräldrarna inte behärskar svenska språket. I en avhandling lyfts frågor om när och hur tolkhjälp bör anlitas.

  • Ny test förbättrar diagnostiken av äggstockscancer

    [2019-06-20] Majoriteten av de kvinnor som opereras på misstanke om äggstockscancer visar sig vara helt friska eller ha godartade äggstocksförändringar. Nu har svenska forskare utvecklat en metod som ger bättre träffsäkerhet i diagnoserna.

  • Tonårsföräldrar positiva till ökat föräldrastöd

    [2019-06-19] Tonårstiden är den mest intensiva utvecklingsperioden efter spädbarnstiden och föräldrar till tonåringar är lika angelägna om att få stöd i sitt föräldraskap under denna period som när barnen är små. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.

  • SOM-undersökningen 2018: Klimatfrågan vinnare i dystopiernas kamp

    [2019-06-19] Går det att säga att det ena globala hotet är värre än det andra? Med hjälp av senaste SOM-undersökningen ställs två av samtidens viktigaste frågor ¿ klimathot och antibiotikaresistens ¿ mot varandra i en dystopiernas kamp: ¿ En dystopi är en framtida mardrömsvärld. Svenskars oro för en dystopisk framtid har vi mätt genom att fråga om orosmoln inför framtiden och samhällsproblem idag. Allt fler svenskar lyfter klimatfrågan som en av samtidens viktigaste frågor, och det gör klimatfrågan till vinnare i dystopiernas kamp, säger forskaren Björn Rönnerstrand.

  • Nyutnämnda hedersdoktorer vid Sahlgrenska akademin

    [2019-06-19] Gunilla Backman, Carl Bennet och Denis Mukwege har utsetts till hedersdoktorer på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?