Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Buskar mer expansiva än träd

Nyhet: 2016-09-05

Buskar har större spridning i naturen och på jorden än träd. Nu finns en ny studie som förklarar varför buskarna är så framgångsrika globalt. Buskarnas många stammar är nyckeln till förståelsen. De ökar både tillväxten och överlevnaden jämfört med träd, enligt forskargruppen bakom studien.

Buskar med blommor och bär är populära i våra trädgårdar och parker, och i naturen har de en avsevärt större global utbredning än träd – de finns på minst 40 procent av jordens landyta, medan träd bara finns på 28 procent av landytan. Ändå har få försökt förstå busken som växtform.

Buskar har fördel av många stammar

Nu har Frank Götmark, Elin Götmark och Anna Jensen, forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers respektive Linnéuniversitetet, funnit goda skäl till varför buskar är så framgångsrika på jorden.

Forskarnas teoretiska modell visar att buskar, som ju är uppdelade på flera stammar än träd, har en större total tvärsnittsarea vid basen än träden (när de har samma vedvolym ovan mark).

Detta ger en tillväxtfördel för små buskar jämfört med små träd, eftersom buskarna snabbare kan transportera vatten och näring till blad, fotosyntes och tillväxt. Tillgängliga studier i naturen stödjer forskarnas modell.

Bildar fortare grenar och blad

Buskar har också större barkyta, där knoppar anläggs för att bilda grenar. De kan då snabbare bilda blad och krona, vilket ger en extra fördel i tillväxten jämfört med ett träd, som måste satsa på sin enda stam för höjdtillväxt.

Träd har andra fördelar istället, de blir stora och kan beskugga buskarna, enligt forskarna. Men buskarnas goda tillväxt och lägre höjd innebär att de kan blomma tidigare under uppväxten, sätta frö och snabbare sprida sig till nya platser.

Om en stam går av, så klarar sig busken bättre än trädet, som bara har en stam att förlita sig på. Att vara lågväxt innebär också fördelar i blåsiga, kalla och torra miljöer, vilket förklarar att buskar även är vanliga växtformer i ökenartade och arktiska miljöer.

Forskarnas studie finns publicerad i Frontiers in Plant Sciences.

Länk till publicerad studie>>

Kontakt:

Frank Götmark, professor i ekologi vid Göteborgs universitet, 031-786 36 50, 070-230 93 15, frank.gotmark@bioenv.gu.se
Elin Götmark, universitetslektor vid Matematiska Vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, 070-67 87 423, elin@chalmers.se

Foto:
Forsythia, med blommor. (Wikipedia, Creative Commons.)
Bildtext: Busken Forsythia, som pryder många trädgårdar i landet, har god nytta av sina många stammar.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Nyheter

  • Europeiska migranter söker bättre liv i ex-koloni

    [2018-06-21] De senaste tio åren har mer än 100 000 migranter från Portugal sökt sig ett bättre liv i ex-kolonin Angola. Denna omvända migration har inte tagit slut även om många portugiser har svårt att integreras i samhället. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet som kartlagt orsakerna bakom migrationen och hur människorna som flyttar bemöts i sitt nya land.

  • HIV/aids-frågan är mer komplex vad som ofta erkänns

    [2018-06-21] Ökad kunskap och närmare samarbete mellan sjukhus och traditionella botare kan förbättra effektiviteten i kampen mot HIV/aids i Moçambique. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

  • Probiotika kan skydda skelettet hos äldre kvinnor

    [2018-06-21] För första gången i världen visar nu forskare vid Sahlgrenska akademin att probiotika, alltså kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, kan användas för att påverka människans skelett. Bland äldre kvinnor som fick probiotika halverades benförlusten jämfört med kvinnor som bara fick placebo. Forskningen öppnar för ett nytt sätt att förbygga frakturer hos äldre.

  • Samverkan i fokus när världens miljöekonomer möter praktiker och beslutsfattare i Göteborg

    [2018-06-20] Farliga kemikalier är ett växande problem för både ekosystem och människor och att utforma ett effektivt regelverk en stor utmaning för beslutsfattare. Under den internationella miljöekonomikonferensen WCERE 2018 på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet diskuterar miljöminister Karolina Skog framtida styrmedel för kemikalier med internationella forskare och experter. Seminariet är en av 40 programpunkter där olika samhällsaktörer möts.

  • Evolutionen kan rädda musslor från havsförsurning

    [2018-06-20] Musslor och ostron kan drabbas av ett allt surare hav eftersom de har skal av kalciumkarbonat. Hur mussellarver reagerar på miljöförändringar, och deras möjlighet att anpassa sig till lägre pH-värden, har stor betydelse för överlevnaden, visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?