Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Buskar mer expansiva än träd

Nyhet: 2016-09-05

Buskar har större spridning i naturen och på jorden än träd. Nu finns en ny studie som förklarar varför buskarna är så framgångsrika globalt. Buskarnas många stammar är nyckeln till förståelsen. De ökar både tillväxten och överlevnaden jämfört med träd, enligt forskargruppen bakom studien.

Buskar med blommor och bär är populära i våra trädgårdar och parker, och i naturen har de en avsevärt större global utbredning än träd – de finns på minst 40 procent av jordens landyta, medan träd bara finns på 28 procent av landytan. Ändå har få försökt förstå busken som växtform.

Buskar har fördel av många stammar

Nu har Frank Götmark, Elin Götmark och Anna Jensen, forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers respektive Linnéuniversitetet, funnit goda skäl till varför buskar är så framgångsrika på jorden.

Forskarnas teoretiska modell visar att buskar, som ju är uppdelade på flera stammar än träd, har en större total tvärsnittsarea vid basen än träden (när de har samma vedvolym ovan mark).

Detta ger en tillväxtfördel för små buskar jämfört med små träd, eftersom buskarna snabbare kan transportera vatten och näring till blad, fotosyntes och tillväxt. Tillgängliga studier i naturen stödjer forskarnas modell.

Bildar fortare grenar och blad

Buskar har också större barkyta, där knoppar anläggs för att bilda grenar. De kan då snabbare bilda blad och krona, vilket ger en extra fördel i tillväxten jämfört med ett träd, som måste satsa på sin enda stam för höjdtillväxt.

Träd har andra fördelar istället, de blir stora och kan beskugga buskarna, enligt forskarna. Men buskarnas goda tillväxt och lägre höjd innebär att de kan blomma tidigare under uppväxten, sätta frö och snabbare sprida sig till nya platser.

Om en stam går av, så klarar sig busken bättre än trädet, som bara har en stam att förlita sig på. Att vara lågväxt innebär också fördelar i blåsiga, kalla och torra miljöer, vilket förklarar att buskar även är vanliga växtformer i ökenartade och arktiska miljöer.

Forskarnas studie finns publicerad i Frontiers in Plant Sciences.

Länk till publicerad studie>>

Kontakt:

Frank Götmark, professor i ekologi vid Göteborgs universitet, 031-786 36 50, 070-230 93 15, frank.gotmark@bioenv.gu.se
Elin Götmark, universitetslektor vid Matematiska Vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, 070-67 87 423, elin@chalmers.se

Foto:
Forsythia, med blommor. (Wikipedia, Creative Commons.)
Bildtext: Busken Forsythia, som pryder många trädgårdar i landet, har god nytta av sina många stammar.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Nyheter

  • 21 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond till GU

    [2018-10-19] Hällristningar, kvinnohistoria, alkoholpåverkade vittnen, tillverkning av gay-fetischer och kinesisk gruvturisim. Bredden på ämnen var stor när Riksbankens jubileumsfond under torsdagen beviljade sammanlagt 21 miljoner kronor till Göteborgs universitet. Totalt fördelades 350 miljoner kronor till forskningsprogram, forskningsprojekt och forskningsinfrastruktur.

  • Avsatt museichef från Polen besöker Göteborg

    [2018-10-19] Göteborgs universitet har bjudit in en av Polens mest kända historiker, professor Pawel Machcewicz, till Göteborg den 24-26 oktober. Machcewicz fick stor internationell uppmärksamhet förra året när han under kontroversiella former avsattes av landets regering som direktör för Polens största historiska museum, Museum of the Second World War.

  • Ny metod kartlägger hur is format landskap på Mars

    [2018-10-18] Isens betydelse för hur planeten Mars landskap ser ut är lite av en gåta. Genom en ny metod ökar nu förståelsen för hur isen påverkat landskapet på de norra slätterna på Mars.

  • Bristande återkoppling för gymnasister på yrkesprogram

    [2018-10-18] Var tredje ungdom i åldern 16-20 år studerar på något av de tolv nationella yrkesprogram inom gymnasieskolan som leder till en yrkesexamen. I formandet av yrkesidentiteten är återkopplingen både från lärare och från personer de möter under den arbetsplatsförlagda utbildningen mycket viktig. Men där brister det, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  • Föreläsning: Utvecklingen av bondestenåldern i Centraleuropa

    [2018-10-17] Nya metoder ger ny kunskap om utvecklingen av bondestenåldern i Centraleuropa. Om detta berättar arkeologen professor Eszter Bánffy, som har utsetts att hålla årets Felix Neubergh Lecture. Föreläsningen hålls den 30 oktober klockan 16.00 i Göteborgs universitets aula i Vasaparken. Studenter, medarbetare och intresserad allmänhet är välkomna. Föreläsningen hålls på engelska.

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?