Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ultra-tätt deuterium kan bli framtidens kärnbränsle

Nyhet: 2009-04-28

Ett material som är hundratusen gånger tyngre än vatten och tätare än materian i solens kärna framställs just nu vid Göteborgs universitet. I sikte har forskarna en energiprocess som är både uthålligare och miljövänligare än dagens kärnkraft. 

Tänk dig ett material så tungt att en kub med tio centimeter breda sidor väger 130 ton, och med en täthet betydligt större än materian i solens mitt. Ett sådant material framställs och studeras nu av forskarna vid Atmosfärsvetenskap vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet.

På rätt väg

Än så länge har enbart mikroskopiska mängder av det nya materialet tillverkats. Men nya mätningar, som nu publicerats i två vetenskapliga tidsskrifter, visar att avståndet mellan atomerna i det framtagna materialet är mycket mindre än för vanliga material. Forskarna är därmed på väg mot en kommersiell användning av materialet , tror Leif Holmlid, professor vid Institutionen för kemi.

Materialet tillverkas av tungt väte, så kallat deuterium, och kallas därför för ultra-tätt deuterium. Ultra-tätt deuterium tros spela en roll då stjärnor bildas, och finns förmodligen i jätteplaneter som Jupiter.

Effektivt bränsle

Vad är då poängen med detta supertunga material?

–En viktig motivering för vår forskning är att ultra-tätt deuterium kan vara ett mycket effektivt bränsle för laserdriven kärnfusion. Med intensiva lasrar kan man åstadkomma en kärnfusion mellan deuteriumkärnor, vilket gör det möjligt att utvinna stora mängder energi, säger Leif Holmlid.

Lasertekniken har länge testats på fruset deuterium, så kallad deuterium-is, men med klent resultat. Det har nämligen visat sig svårt att komprimera deuterium-is så mycket att det når den höga temperatur som krävs för att tända fusionen.

Framtidens energikälla

Ultra-tätt deuterium är en million gånger tätare än fruset deuterium, vilket gör det relativt enkelt att skapa en kärnfusion med intensiva laserpulser.

–Om vi lyckas tillverka ultra-tätt deuterium i stora mängder kan denna fusionsprocess bli framtidens energikälla, och det inom mycket kortare tid än man hittills trott vara möjligt, säger Leif Holmlid.

–Vi tror oss dessutom kunna utforma deterium-fusionen så att den bara ger ofarligt helium och väte som slutresultat. Då slipper man hantera det starkt radioaktiva tritium som man planerar att använda i andra framtida fusionsreaktorer, vilket gör en laserdriven kärnfusion av vårt slag både uthålligare och mer miljövänlig än andra metoder under utveckling.

Kontakt:

Leif Holmlid, Atmosfärsvetenskap, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

031-7722832

holmlid@chem.gu.se

Fakta deuterium

Deuterium är en isotop av väte som finns i stora mängder i allt vatten, och mer än var tiotusende väteatom har deuteriumkärna. Isotopen betecknas 2H eller D, och kallas normalt för ”tungt väte”. Deuterium används i en del vanliga kärnreaktorer i form av tungt vatten (D2O), men kommer troligen också att användas som bränsle i framtida fusionsreaktorer.

Bildten visar ett experiment med tätt deuterium under laserbeskjutning, där deuteriet är det vita i hållaren i mitten av bilden. Foto: Leif Holmlid.

AV:
031-786 49 12

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Nyheter

  • Ny avhandling pekar på nyckeln till framgångsrik digital innovation

    [2020-01-20] Digital innovation är en av de starkaste transformativa krafterna vi har i dagens samhälle. - Den kommer att få större påverkan på organisationers verksamheter än vad exempelvis ångmaskinen hade på 1700-talet eller järnvägen hade på 1800-talet. Men det finns vissa hinder för att processen ska kunna ta fart, säger doktoranden Hannes Göbel som disputerar med avhandlingen Designing Digital Resourcing där han tittar på olika lösningar.

  • Podtips: Kaj Blennow i ett samtal om Alzheimers sjukdom

    [2020-01-17] Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv är tillbaka. Denna gång med Kaj Blennow, professor i neurokemi, för ett samtal om forskningsmetoder, biomarkörer och jakten på boten av Alzheimers sjukdom.

  • Ny klimatrapport pekar ut kolet som största hotet

    [2020-01-17] Kolet är den största faran för klimatet - inte oljan. Det menar nio svenska forskare, däribland Thomas Sterner vid Göteborgs universitet, i Konjunkturrådets nya klimatrapport.

  • Fynd av ny antibiotikaresistent bakterie i infekterat sår

    [2020-01-16] En hittills okänd art av antibiotikaresistenta bakterier, inom samma familj som E. coli och salmonella, har påträffats och klassificerats i Sverige. Arten, som är den första inom sitt släkte, föreslås få namnet Scandinavium goeteborgense, efter staden Göteborg där forskningen bedrivits.

  • Minskningen av däggdjursarter började tidigt

    [2020-01-15] Den biologiska mångfalden började minska tidigare än vad forskare hittills trott. Enligt en ny studie, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology Letters, är det människans förfäder som påbörjade processen.

Fler nyheter

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?