Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Håkan Törnebohm - en pionjär inom vetenskapsteori

Nyhet: 2016-04-08

Håkan Törnebohm. Foto: Eva Silow.Den 20 mars i år avled professor emeritus Håkan Törnebohm, 96 år gammal. 1963 utsåg Göteborgs universitet honom till Sveriges första professor i vetenskapsteori och så sent som december 2014 var han medförfattare till en längre artikel om paradigmtänkande i en tidskrift.

− Hans betoning av empiriska studier av forskning har format hela ämnesinriktningen vid Göteborgs universitet alltsedan 1960-talet och framåt. Hans förståelse av paradigmbegreppet, liksom uppmuntran till tematiska seminarier över disciplingränser kom att påverka stora delar av forskarvärlden och fick uppmärksamhet långt utanför ämnet vetenskapsteori. Håkan Törnebohm var en verklig pionjär och har inspirerat många därefter, säger Margareta Hallberg, professor i vetenskapsteori.

Håkan Törnebohm var egentligen destinerad att följa i faderns fotspår – utbildad ingenjör vid KTH och teknisk direktör vid SKF – men han vände snart denna möjlighet ryggen.

− Efter studentexamen 1938 läste han i stället filosofi, klassiska språk och andra humanistiska ämnen i Vasaparken. Under andra världskriget som uttråkad värnpliktsoldat någonstans i Sverige läste han samtidigt in sig på avancerad matematik och naturvetenskap och fortsatte i Uppsala vid universitetet där, berättar Aant Elzinga, professor emeritus i vetenskapsteori som efterträdde Håkan Törnebohm 1986.

Efter en uppsats om Hobbes filosofi och en tid vid University of Southern California disputerade Håkan Törnebohm vid Lunds universitet med en uppmärksammad avhandling om de logiska grunderna i Einsteins relativitetsteori. Samma år blev han docent i teoretisk filosofi i Göteborg där han forskade och undervisade i logik och modern vetenskapsteori.

Personlig professur

Från 1957−63 ledde han filosofiska institutionen vid Khartoums universitet i Sudan (som just hade blivit självständigt) innan han kallades tillbaks till hemstaden Göteborg med en personlig professur.

− Ett motiv för ämnet vetenskapsteorins införande vid Göteborgs universitet 1963 var att bidra till större teoretisk och metodisk medvetenhet och brygga över det ofta omtalade glappet mellan ”de två kulturerna”, naturvetenskap och humaniora, säger Aant Elzinga.

Det visade sig snart att uppgiften togs på allvar. I Göteborg byggde Törnebohm upp den vetenskapsteoretiska forskningen på okonventionell grund. Detta innebar en ny inriktning, en vändning bort ifrån den samtida analytiska filosofins tradition. Seminarier lockade snart deltagare från flera discipliner inkluderande matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

− I den antiauktoritära miljö Törnebohm skapade kring sig var det högt i tak. Han främjade pluralism som också rymde kontinental vetenskapsfilosofi. Kritiska perspektiv i linje med tidens radikala vetenskapsrörelse i slutet av 60- och början på 70-talet tolererades och frågor om tvärvetenskap och frågor om hur inomvetenskapliga normer och även utomvetenskapliga faktorer kan vara styrande för forskning fick en naturlig plattform för kritiska studier.

Paradigmtänkandet fick praktisk betydelse

När en viktig högskolereform genomfördes 1977 fördes en rad utbildningar såsom omvårdnad och sjukgymnastik in i universitetsmiljön för att de skulle ”akademiseras”. Reformbyråkrater hade hittat på den luddiga termen forskningsanknytning, som i praktiken skapade mer förvirring än klarhet. Nu fick ”paradigmtänkandet” en utvidgad praktisk betydelse.

Under sin långa tid som emeritus fortsatte Håkan Törnebohm många år som en eftertraktad föreläsare och in i det sista samarbetade han i forskningsprojekt med fokus på temat paradigm och framväxten av nya discipliner. I en artikel i tidskriften Socionomens forskningsbilaga 2014 lämnade han som medförfattare en historisk tillbakablick.

Fortsatt samarbete

Aant Elzingas eget samarbete med Håkan fortsatte på ett informellt plan efter 1986 när han emeriterades bland annat genom diskussioner om den moderna vetenskapens utveckling.

−Framför allt minns vi honom som en tolerant, tillåtande framsynt och inspirerande lärare. Hans pionjärinsats som forskare och perspektiv på vetenskapsteorins uppgifter var banbrytande och har stimulerat många både inom och utanför det egna ämnet.

Margareta Hallberg, som började studera vetenskapsteori för Håkan Törnebohm 1983, håller med.

− Framtoningen var lågmäld, ödmjuk och intellektuell, han visade ett öppet intresse för oss studenter och vi insåg att vi hade att göra med en person med ett skarpt intellekt. Han gick lite sävligt i korridoren, rökte pipa på sitt rum och var alltid vänlig även om han också efterfrågade skärpta kommentarer och tydlig argumentation på seminarier och i tentamenssvar.

Foto: Eva Silow.

AV:
031-786 10 68, 0766-18 10 68

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Nyheter

  • Samarbete på distans behöver underlättas

    [2019-01-17] Med den nya digitala tekniken möts vi mer och mer på distans men också av hållbarhetsaspekter inför arbetsplatser distansmöten för att slippa resa till varandra. Hur kan vi via teknikens hjälp samarbeta bättre fast vi inte ser varandra? Ny forskning ska göra det lättare att koordinera samarbete på en delad teknisk arbetsyta.

  • Tystnadskultur kring manlig sexhandel

    [2019-01-14] Heterosexuell sexhandel väcker starka känslor och är föremål för samhällsinsatser. Den manliga sexhandeln däremot är dold och får lite utrymme inom socialt och polisiärt arbete. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  • Norska flyktingar förändrade den svenska flyktingpolitiken

    [2019-01-14] En ny avhandling visar hur den svenska flyktingpolitiken successivt förändrades under andra världskriget. Den gick från att präglas av en stor restriktivitet i början av kriget, då ett stort antal norrmän och tyska desertörer avvisades och i många fall fördes till tyska koncentrationsläger eller norska läger, till att bli ett villkorslöst mottagande under de sista krigsåren.

  • Upptäckt ifrågasätter modeller av cellytans organisation

    [2019-01-14] Kroppens cellytor är som planeter - släta när man ser dem på håll men kuperade när man närmar sig. I en studie publicerad i Communications Biology beskrivs hittills okända konsekvenser av att data från cellytor normalt tolkas som om de inte hade någon topografi.

  • Så kan styrmedel användas för att hantera de globala miljöproblemen

    [2019-01-11] Globala miljöproblem kan hanteras med hjälp av styrmedel som koldioxidskatter, bygg- och tekniknormer och stöd till ny teknik, men frågan är komplex och flera miljöproblem måste adresseras samtidigt för att nå optimal effekt. Därför krävs också att olika forskningsområden samarbetar för att hitta lösningar. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften Nature Sustainability.

Fler nyheter

Kalender

Till kalendern

Sidansvarig: Magnus Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?